Historik

Det har nog varit en lite fånig vecka, har gått igenom e-post och sparat gamla temapaket. Och kommunicerat med kolleger.  Fick den här texten klar och delatcut den åt vissa. Få se om jag också får den publicerad. 

Biblioteket, drömjobbet 

Jag kom första gången i kontakt med Helsingfors stadsbibliotek år 1966 då jag fick mitt första bibliotekskort och småningom kom jag att jobba där i 37 år. Det har hänt en hel del, både i samhället och på biblioteken, under alla dessa år. Kanske det skulle vara roligt och intressant att höra några minnen. Här har jag skrivit en intervju med mig själv.  

1. Hur kom du först i kontakt med biblioteket?  Redan som liten älskade jag att läsa, vi hade mycket böcker hemma.  Mitt första bibliotek var skolbiblioteket i Annegatans folkskola, vars intressanta och roliga utbud jag läste igenom rätt grundligt. När jag sen kom till läroverket Lönkan (officiellt Nya svenska samskolan) var skolbiblioteket en besvikelse.  Man fick inte ens låna de få böcker som fanns. Men min pappa visste räddningen. "Vet du det finns ett särskilt hus som är fullt med böcker som kan lånas! " Till det paradiset ville jag ju! Tio år gammal stegade jag in i huvudbiblioteket på Richardsgatan tillsammans med min pappa.  Jag fick mitt första bibliotekskort, en vit kartongbit i ett plastfodral. Sen blev det biblioteksbesök sådär en gång i veckan, ofta tillsammans med en kompis.   
2. Fortsatte du att besöka bibliotek också som tonåring?  Självklart fortsatte jag! Det kom också ett annat bibliotek in i bilden.  Tölö bibliotek öppnade julen 1970 och blev ett viktigt utfärdsmål. Dit gick jag oftast direkt från skolan.  Det är ju bara några hundra meter mellan Lönkan och Tölö bibliotek.  
3. Hur kom du sen in på biblioteksbranschen? På något sätt drömde jag alltid om att få jobba på bibliotek.  Det blev ändå några utflykter åt andra håll innan jag insåg vad jag egentligen ville. Vintern 1980 såg jag i tidningen att man kunde söka in till den sista bibliotekariekursen vid Soc&kom i Helsingfors.  Det blev lite bråttom, men jag lyckades fixa en praktikplats på Grankulla bibliotek. Man måste ha 3 månades praktik för att kunna söka in. Granibibban var en fantastisk praktikplats. Där fick jag pröva på alla slags biblioteksarbete, kundtjänst, att sätta böcker i hyllorna på ett effektivt sätt, bokval och uppsökande arbete på sjukhus, för att nämna den del. Småningom kom jag in på kursen, som var två år lång. Den gav en massa insikter och kunskap och inte minst vänner för livet. 
4. Sen kom du till Helsingfors stadsbibliotek, berätta! I något skede trodde jag att jag skulle börja jobba på vetenskapliga bibliotek,  men det var inte min väg. Den 17 januari 1983 är ett viktigt datum för mig, då började jag som vikarierande amanuens på Helsingfors stadsbiblioteks inköps- och katalogiseringsavdelning i huvudbiblioteket på Richardsgatan. Jag katalogiserade böcker,  mest svenska och engelska om jag minns rätt, och så var jag en av dem som svarade i "Keskuskortisto" Centralkartoteket. I Centralkartoteket fanns alla titlar i alla bibliotek i Helsingfors stadsbibliotek. Varje titel hade sitt eget "lakan", ett stort kartotekskort där det förutom kataloguppgifter också fanns noterat i vilka bibliotek boken fanns, eller borde finnas.  Biblioteken var noterade med gamla koder med bokstäver eller med de nyare sifferkoderna enligt postnummer. Hit ringde man från alla bibliotek för att få veta var en bok KUNDE tänkas finnas, några utlåningsuppgifter fanns förstås inte. Så det var nog ett drygt jobb att få tag på specifika böcker åt låntagare. Men vi som svarade i telefonen hade en trevlig roll som en levande spindel i nätet. Under det år jag svarade i "Keskuskortisto " lärde jag känna stadsbibliotekets filialer och deras personal,  trots att jag bara besökt en bråkdel av dem. 
5. Sen blev det kundtjänst, eller hur? Mitt vikariat på Inköpsavdelningen tog slut, men jag fick fortsätta med andra intressanta uppdrag. Ett kort gästspel på drömplatsen huvudbibbans vuxenavdelning följdes av lilla Botby bibliotek. Där gick arbetet mycket ut på att förbereda öppningen av stora Botbyhöjdens bibliotek (senare Östra Centrums bibliotek), som invigdes i oktober 1984. I Botby fungerade utlåningen ännu med det gamla Detroitsystemet, där alla låntagare hade sitt nummer, i Botbyhöjden togs sedan språnget till ett datorbaserat lånesystem. I Grankulla fick jag bekanta mig med mellanformen med kameror, så jag har åtminstone lite erfarenhet av alla slags utlåningssystem. 
6. Hur trivdes du i Botbyhöjden?  Att få vara med om att öppna ett stort splitternytt bibliotek var en viktig erfarenhet.  Jag jobbade i Botbyhöjden ett par år, faktiskt mest med barnarbete. Det var nog en rolig tid, jag fick pröva på att ta emot skol- och dagisgrupper och jag lärde mig mycket om barnböcker och annan barnkultur på båda språken.
7. Sedan blev det Tölö eller hur? Ja,  sedan fick jag en förfrågan om att komma till barnavdelningen på Tölö bibliotek. Det var ju min ungdoms bibliotek,  så dit ville jag gärna. Jag fick rätt snart flytta till upp vuxenavdelningen. Det var en våning upp rent konkret, jag tänker absolut inte att det var någon befordran.  Bibliotekets barnarbete är naturligtvis otroligt viktigt och också roligt, men det var ändå inte min uppgift i biblioteksvärlden.  
8. Vilken var din uppgift då? För mig var vuxenavdelningen liksom rätt plats, både kontakten med låntagarna och det andra arbetet passade mig.  På den här tiden handlade det ännu mycket om att söka fram specifika böcker, men också regelrätt informationssökning. Samlingsarbetet med bokval och avskrivning var förstås också centralt.  Att ibland ordna med kartotekskort var faktiskt inte ett så trist arbete som det kanske låter… 
9. Du började lyfta det svenska, eller hur? Allt mera insåg jag att samlingen och verksamheten på svenska behövde betonas för att  vi alls i framtiden ska ha service för våra svenskspråkiga låntagare. För det behövdes samarbete mellan oss som jobbade på svenska på de olika biblioteken. Svenska gruppen föddes på ett naturligt sätt, många av oss kände ju varandra från Soc&kom-kursen. Men också de som inte gått där blev fort bekanta och vänner. Först var mötena rätt informella - och högljudda - kaffekalas, som föddes ur ett stort behov av att utbyta tankar. Småningom blev gruppen en mera formell temagrupp med ordförande och sekreterare och protokoll. Det var också i ett tidigt skede naturligt med samarbete över stadsgränserna, särskilt sedan datasamarbetet Pääsky, embryot till Helmet, kom till. Att samarbeta är livsviktigt för en minoritet.  
10. Vad gjorde ni rent konkret?  Vi jobbade mycket med bokvalet, vi försökte på olika sätt se till att allt viktigt svenskspråkigt material fanns i vettiga mängder.  Vi arrangerade program på svenska i olika bibliotek. Det blev t.ex flera populära författaraftnar i samarbete med Finlands svenska författareförening. Vi gjorde vårt bästa för att skapa synliggöra svensk service på biblioteket.   
11. Sen kom internet! Datoriseringen har funnits närvarande under hela min tid som bibliotekarie.  Först kom den i form av ett utlåningssystem, men småningom tog datorerna allt mera plats, i början också rent fysiskt.  Ett roligt mellanspel var cd-romen. Tölö bibliotek hade en av landets första cd-romspelplatser för barn något som på den tiden var väldigt nytt och märkvärdigt. Jag hade förresten förmånen att fara till Danmark för att berätta om den för kolleger. Men den riktigt stora revolutionen kom ju med World Wide Web! Efter det har ingenting på biblioteken eller i hela världen sett riktigt lika ut som förr. Jag fick från sidan följa med hur det lilla, men viktiga biblioteket i Kabelfabriken, Kaapeli, uppstod. Den utvecklade bl.a. den landsomfattande bibliotekswebbplatsen Syke/Puls, som har utvecklats till webbplatsen  Kirjastot.fi/Biblioteken.fi. Vi bibliotekarier hade mycket att lära oss om allt det nya, samtidigt som vi hade ett ansvar att lära våra låntagare om det nya mediet. 
12. Det blev visst en hel del undervisning för din del? Ja det blev det. De första kurserna jag höll för biblioteksbesökare var små. Grupper på en till tre, högst fyra personer samsades runt en dator. Utgångspunkten för undervisningen var ofta webbplatsen Puls, men ibland räckte det att helt enkelt visa hur en dator fungerar och när man ska trycka på Enter. Jag kom med i samarbetsprojektet SVIT, där Sydkustens landskapsförbund var en viktig aktör. I samband med SVIT hade jag en tid tjänstledigt för att undervisa i Internets grunder för lärare. Jag fortsatte länge med internetkurser på biblioteket, som en av få som höll sådana på svenska. Men till slut upplevde jag att den nya tekniken i form av mobila apparater kört förbi mig och mina kunskaper.  
13. Du var visst med också i andra projekt än SVIT? Jo, jag var relativt aktivt med i Finlands svenska biblioteksförening och via den kom jag med i ett och annat. Jag var t.ex. en tid tjänstledigt för att katalogisera svenskspråkiga webbsidor till det s.k. Länkbiblioteket på Biblioteken.fi. Senare var jag med och  forskade i skolbibliotek i ett projekt som kallades Bittis. Det var betydelsefullt att lära känna kolleger runt om i Svenskfinland via föreningen.  
14. Du jobbade länge på Tölö bibliotek,  du trivdes tydligen. Ja Tölö bibba var en dynamisk arbetsplats där man fick utveckla sitt eget kunnande och skapa nytt tillsammans med kollegerna.  Många av dem kändes lika mycket som vänner som arbetskamrater. Att jag fick ta hand om s.k. Svenska galleriet där alla svenska vuxenböcker var samlade, också faktaböckerna, gjorde ju inte trivseln sämre. 
15. Men tiden på Tölö bibliotek tog slut. Hur kom det sig? En kronisk sjukdom satte käppar i hjulet, så att det rent fysiskt inte mera gick att göra vanligt biblioteksarbete. Jag fick den stora förmånen att skapa mig en egen arbetsbild. Det blev svenskt arbete för vuxna.  Mycket av min arbetstid under de senaste åren har gått till översättningar, men också till arrangemang av olika program. Jag har fått vara med i samarbetsprojektet Seniornätverket och fått jobba ihop med svenskspråkiga aktörer från många olika håll. Mitt hjärtesak under de senaste åren har varit Novellkaféerna på Drumsö bibliotek. Där har jag fått läsa högt alla slags texter tillsammans med många olika frivilliga läsare. Åhörarskaran har blivit en viktig grupp, som jag kommer att sakna  - eller återvända till som frivillig, vem vet? 
16. Vad händer nu? Som sagt, kanhända jag kommer tillbaka till Novellkafeet på Drumsö. Annars blir det mycket bokläsning med både ögon och öron. Jag älskar ljudböcker.  Säkert blir det surfande och navigering på Internet och förhoppningsvis också mycket mänskliga kontakter och vistelse i naturen. 

Utveckling

På onsdan 6.11 hade Kivepa utvecklingsdag. Största delen for till Tallinn, men 13 personer samlades i Akavahuset och diskuterde under Virvas ledning, bl.a. om vad vi kan lämna bort i arbetet när det hela tiden kommer nya saker.

Sen hade jag ledigt till måndan. Nu har jag två dagar översatt om Björkby och barn på Ode och liknande. Fixat Ami-program till Tölö och gjort novellkaféreklam. med mera,

Årsberättelse

Susanna Söderholm 2018

Helsingin kaupunginkirjasto Kehittäminen ja koulutus-tiimi, 1.6. lähtien Metatietoyksikkö

Ryhmät yms.

Svenska gruppen

Helmer - Svenska Helmetgruppen, kevätlukukausi

Facebook-sivu Helmet-bibban på svenska, päivittäjä (useita päivittäjiä)

Seniornätverket i Helsingfors,  

Helmet.fi-toimitus, osallistuminen noin joka toiseen kokoukseen.

Senioriteemaryhmä, kevätlukukausi

Kirjalliset työt

Kysy.fi

-       Vastannut 5 kysymykseen ruotsiksi, tai ruotsin kieleen liittyvää

Ruotsinkielisiä tekstejä HelMet.fi-sivulle, mm. valikoimaluettelot ”1968” ja ”Stockholm i mitt hjärta”

Käännökset

o   noin 100 erikokoista käännöstyötä eri kirjastotahojen pyynnöstä, eniten sivulle Helmet.fi.

Asiakastyö

Novellkafé (Novellikoukkutoimintaa ruotsiksi)

-       järjestely, markkinointi

-       vapaaehtoisten lukioiden hankkiminen ja perehdytys.

-       vastuussa Lauttasaaren Novellkafé-illoista

-       yli 20 kaféiltaa, Töölössä, Lauttasaaressa ja Munkkiniemessä ja Rikhardinkadulla, sekä Arbiksella. 5 -15 kuulijaa / ilta 

Muut tapahtumat

7.2. Samernas nationaldag. Tölö bibliotek. Gästföreläsare Peter E

26.3 Esitelmä Helsingforsregionens hörselförening rf Sommarläsning

6.10. Seniorfestival Seniornätverket. Kirjaston osuus Novellkafé + infopöytä.

22.11.  Esitelmä kollegoille Novellkaféstä AVIn inspiraatiopäivästä aikuisten lukemisesta Pasilassa

Huomautukset:

-       osa-aika-eläkkeellä (59 %)

-       Organisaatiomuutos

måndag

Måndag innebär alltid en viss nyorientering. Att göra om to do-listan och att svara på diverse e-post.
Jag har också gjort en lite översättning om Degerö bibba som snart stänger för flytt.

Lite trögt kanske

Igår meddelade jag att jag inte längre kommer att vara med i senioriteemaryhmä. Ett beskut som mognat under semestern.
Idag fick jag veta att jag ännu hör under Tiina T den här månaden.
Jag översatte på eget bevåg texten om biografen i Ode.
Bestämde att jag tar ledigt i morgon. Det kommer att vara 30 grader igen...

fest fest...

Igår hade jag saldoledigt och gjorde en del privata grejor. Men idag har jag översatt hela dagen. Till min förfäran insåg jag att mitt livsviktiga todo-häfte hade blivit hemma. jag måste nog utveckla något mera hållbart system. Nåja. jag mindes nog en hel del uppgifter. Och så fick jag ett lite roligt arbete från Tölö - en tomtejulkalender.
Ganska mycket har det handlat om de s.k. etkot som ska ske 5.12. Förfesterna...

team

idag har jag lite jobbat med novellkafeer, men störts delen av tiden gick till ett henkilöstöfoorumi som jag inte hade tänkt delta i. Men det var förvånansvärt intressant att fundera på hur man kunde lägga upp teamarbete i bibborna. Vi jobbade i grupp och det blev ganska skapande. Inte alls illa. Vår grupp fundera rätt mycket på om man ska utgå från kundgrupper eller funktioner,

ogjort arbete

Idag skriver jag mitt under arbetsdagen, efteresom jag snart ska bege mig mot Östra Centrum för Novellkafé. Idag har jag mest hållit på med arvodena för Hesasnack. Det är en massa "nippeli"arbete med det.. Sen hr jag också gått igenom min e-post och insett att jag minsann har en massa arbeten ogjorda.  

"kuorma", samlingsarbete, språkkafé och ev kundkväll

Igår hade Utvecklingsenheten ett riktigt intressant möte. under den senare halvan av mötet var vår högsta ched Tuula med bl.a. för att diskutera det nya organisationsschemat. De fecto blev det också ett liknande besök som hon gjort i en del andra enheter. Och diskussionen blev livlig. Särskilt viktig var nog diskussionen varför folk numera inte har tid att ställa upp t.ex. som utbildare. En viktig orsak som Tuula inte hört i den hjär omfattningen är nog den nya reformen för ngt år sen som sade att alla ska göra allt - i praktiken så att informatikerna i verkligheten verkligen gör allt - allt från "purkar kuorman" till undervisning, för att inte tala om samlingsarbete, informationstjänst osv. Medan de som har lägre utbildning definitivt inte gör allt... Ok de har kanske börjat göra mera samlingsarbete och informationstjänst, men ändå.

jag fick idag svar av Ringa S om kursen i samlingsarbete. Jag tror det kommer att bli en bra kurs. Citerar lite ur hennes mail:

Jag undrar därför hur föreläsande skall detta vara och hur mycket av teckniska fakta behövs i form av power-point m.m.?

Det som jag kan bidra med er erfarenheter från flere olika typer av bibliotek och de frågeställningar som hänger samman med respektive verksamhet. Mycket av det vet säkert de allra flesta av er som kommer till mötet men om jag kan väcka diskussion och igenkännande nickar så kommer jag gärna.

 Detta alltså som svar på frågan om hon vill hålla en teoretisk kurs i samlingsarbete.

 

Idag har jag lite försökt titta på bibbans digitala utbud. Sen var det svenskt språkkafé som jag inte var helt nöjd med, det känns inte bra att temat är "svenska". Nästa gång ska temat vara "mat". Det blir nog bättre.

Jag har också samlat mig till ett mail om en eventuell kundkväll enlight holländsk modell:

 

Jag har nämligen funderat på att arrangera nån form av kundkväll på bibban kring det svenska språket i Helsingfors. Där skulle jag vilja ha med inte bara det där tjätiga med att på service på svenska och med språkriktighet osv osv, utan hur vi som har svenska som modersmål i Helsingfors pratar på riktigt, slangens betydelse och utveckling, dialekternas inflytande, finskans inflytande. Hur tvåspråkiga är vi egentligen? Sådana frågor. Kanske helt konkreta ord och uttryck. Jag tror att folk är intresserade av sånt här. Vad tror du? Vem ska jag vända mig till? Kanske det ändå är ditt bord?

Det kunde kanske vara flera personer och nån sorts paneldebatt eller något sånt. De där med språkriktighet och service kanske också sku komma upp, men det skulle inte vara tillställningens huvudsyfte

mycket att göra

Det är inte riktigt enkelt att hålla ordning på alla saker jag ska göra. Försöker hålla en noggrann arbetslista, men ibland är jag ändå rädd att nånting faller bort. Idag har jag i varje fall funderat en hel del på centrumbibbakvällen och bl.a. konfererat lite med Marke på TaMa om affischen.
Men mitt i allt bad Sari L att jag skulle översätta en del bildtexter och liknande som inte blivit översatta i Verksamhetsberättelsen. Det var liksom att hoppa flera månader tillbaka i tiden.
Puh, jag märker att jag känner mig lite stressad. Bäst att gå hem nu...

en e-postdag

Jag trodde idag att jag skulle ha två arbetsuppgifter, klart och redigt. Nå, den första var en översättning av ett pressmedelande angående en ny, elektronisk filmtjänst. I och för sig ganska klart och redigt, fast jag märker att det känns lätt tråkigt att översätta såna texter, trots att jag förstås får reda på sånt som jag inte lika lätt skulle veta.
Sen har det varit all möjlig brevväxling kring översättarseminarium, språkkafé, regnbågskväll osv osv. Av min andra arbetsuppgift jag hade planerat blev det inte mycket. Helmers protokoll får jag lov att skriva i morgon på eftermiddagen...

kurser, kysy och e-post

Igår var det en mera aktiv dag. Jag ringde runt till de blivande kursisterna för kusen som börjar i Tölö om två veckor. En av dem insåg att hon kan för mycket för en grundkurs, så  hon beslöt att inte komma. Det var nog bra, för det är jobbigt med kursister som verkar att ha det tråkigt, sådär som vissa på min nuvarande kurs. Den som tog slut idag. Dedär som kan så mycket kom inte idag. De sa nog att de kanske inte kommer, av andra orsaker att de hade tråkigt, men på något sätt var det en lättnad. Idag hade jag bara tre "elever". Vi pratade om blanketter, om att identifiera sig, om bankkoder osv. Ganska mycket tid gick också till Reittiopas. Pauli är sjuk idag, så jag drog det hela ensam, men det var ju enkelt med bara tre.

Igår hade jag också en informell palaver med Tiina L om Kysy.fi. Jag lärde mig att besvara frågor och gav också en del synpunkter.
Sen är det ju så att man måste skicka all möjlig e-post, med inbjudningar till det ena eller andra mötet, m.m. Det går mycket tid till sånt, mera tid än man skulle tro, men det är alldeles nödvändigt för att saker och ting ska fungera.

slask

Jag trodde att jag skulle ägna den här dagen åt e-böcker, men det blev inte riktigt så. I stället har jag översatt några småsaker och också funderat på kommande evenemang. Ett bokpratstillfälle kring barnböcker i början av mars verkar att inte bli av. Det verkar som om ingen barnbokspratare skulle kunna ställa upp.
Idag har varit dagen när jag tänkt göra en massa saker men sen har det på något sätt bara glidit iväg. Vad är nu det här? Kanske nånting skapande trots allt. Men nu ska jag ta mig hem genom slasket.

personalmöten

Dagens tema har varit organisation och arbetskamrater på ett lite annat plan än mitt vanliga. På morgonen återupptogs seden med "Aamukahvit" för 5 våningens folk. Numera hålls de en gång i månaden i stället för varannan vecka som förr. På det inofficiella mötet diskuterades inomhusluft och en eventuell gemensam utflyktsdag.
På eftermiddagen var det sen "Henkilöstöfoorumi" för hela huset. Där var en rätt så intressant diskussion kring "työhyvinvointi" Tyvärr var det som vanligt alldeles för lite tid, eftersdom en hel del annat också skulle avhandlar. Men där kom bl.a. den gamla vanliga frågan om alla ska göra allt, eller om man ska ha nånsorts arbetsfördelning. Den där gamla frågan som bl.a. handlar om ifall högt utbildat biblioteksfolk ska "Purkaa kuorma".  Jag sku haft lust att säga att den där "alla ska göra allt"- principen verkar att gå ut på det att de som kan mycket ska göra ALLT från att purkaa kuorma till att svara på svåra frågor. I praktiken går det ju till det att dyrbara kunskaper inte utnyttjas för att tiden går till sånt som vem som helst kan (osaa - ibland händer det ju att en mänska inte kan - pystyy)
 Fast det var också en hel del annat intressant. Bl.a. om Miltsi som tycks fungera fruktansvärt dåligt just nu. Om kundnöjdhetsenkäten.  Med mera.

snöstormsdag

Idag har vädret sett ut såhär och jag hade kanske tagit en ledig dag om inte det utlovats våningens julfest och teater på eftermiddagen.
I går hade vi möte på kollegan Sannes arbetsplats med temat att jobba på svenska i Storstan. Där var folk från Helmetregionen, så det var på sätt och vis ett stormöte. Men en av idéern var att vi fick träffa folk från Åbo stadsbibba. Fem personer kom från Åbo. Intressant och givande var mötet, självfallet var det på ett sätt bara en början. Å andra sidan är det frågor som jag har funderat på under hela min trettioåriga "karriär". Ska skriva mera senare.
Idag har jag haft ett kort utvecklingssamtal med chefen och bl.a. berättat om gårdagens möte, men också funderar lite runt mina arbetsuppgifter som på pappret ser ut som följer:
Översättning 40 %
Innehållsproduktion till bibbans svenska webbsidor 10 %
Marknadsföring och arbete med intressegrupper 20 %
att hålla kurser 25 %
Informationstjänst 5 %

Nåja, mitt jobb är nog helt omöjligt att dela upp på det här sättet, eftersom det mesta går in i varandra på ett eller annat sätt... Dessutom visar den här uppdelningen inte alls på de verkliga problemen när det gäller att använda tiden vettigt.
Nu börjar julfesten snart :)

samarbetsiver, och rådd

Igår arrangerades det ett spännande möte kring It-kunnande och ickekunnande i Glaspalatset. Inbjudna var aktörer från allamöjliga håll som Sydkusten, Svenska studieförbundet, Svenska pensionärsförbundet, Arbis osv. Vi var också några representanter för bibbavärlden. Idén var att koordinera verksamhet, kursutbud osv så att alla vet vad den andra gör och så att så många som möjligt har en chans att lära sig åtminstone grunderna i internet. Ett mycket bra initiativ, som säkert kommer att få en fortsättning på olika sätt.  Det hela går under namnet InkluderaFlera.

Idag har jag gått igenom Helmet.fis svenska språkdräkt tillsammans med Rauha. Det var sist och slutligen inte så jätytemycket som behövde rättas, men det fungerar ju så att när ett fel lyser i ögonen tycker man att hela sidnas språkdräkt är usel. Nu borde det mesta vara rättat.

Idag har jag också kontsateratatt de s.k. förnyelser som gjorts i marknadsföringen och informationen i det här huset inte precis gjort det lättare att veta vem som gör vad. Vem informerar på Helmetnivå och hur och vem informerar på stadsnivå och hur? Extremt invecklat...

utveckling

Idag hade vi ett bra och mångsidig utvecklingssamtal med chefen Marja-Liisa. Som vanligt konstaterade vi att vår avdelning är mycket märklig eftersom alla gör sina egna juttur och vi inte gör speciellt mycket samarbete inom enheten. Jag samarbetar ju de facto med mänskor inom hela huset. Vi pratade också om det stora problemet med arbetsfördelningen inom huset. Och mycket annat. Jag känner mig nöjd.

Tänk förresten - snart har det gått ett år sedan jag kom hit till Böle.

På eftermiddagen har jag översatt en text om informationssökning. Det har varit trevligt eftersom det är en text som verkligen kräver att man också vet något om bibban när man översätter.

Vad är vi till för egentligen?

Den här veckan har jag och många andra funderat över roller - bibbans roll och uppgift både i ett hfrsperspektiv och internationellt. Igår satt vi nämligen på ett möte om hfrs stadsbibbasstrategi. Det mötet var avsett för oss som jobbar i administratione. Det blev ett möte med både saklig och osaklig diskussion. Om jag någongång får tid att skriva ner tankarna om bibbans egentliga uppgift ska jag göra det. Det spännande var att det på eftermiddagen var ett stort möte med IFLAs nuvarande president Ingrid Parent från Kanada. Också hon talade om bibbans uppgift i en föränderlig värld.

Idag har jag dessutom grubblat över min egen roll som svensk bibliot och också min enhets roll när Utvecklingsenheten hade möte.

men nu ska jag fara och fira påsk!

Specialisering är inte högfärd!

Idag blev det ett intensivt Svenska gruppen-möte om den svenska personalsituationen med Saara Ihamäki inbjuden och med var också Gunilla och Sanne. Det aktuella samtalsämnet överallt just nu tycks vara - ska alla faktiskt göra allt - dvs ska specialutbildade ägna sin tid åt att "Purkaa kuorman" och liknande.

utvecklingssamtal

Idag hade jag Utvecklingssamtal med min nya chef Marja-Liisa. Det var riktigt trevligt. Vi konstateradebåda att enheten vi hör till är rätt så diffus. Man har inte så värst mycket arbetsgemenskap, utan alla håller på med sitt.

Men också det har ju sina fördelar, man är fri att skapa sitt eget jobb.