SPRÅKMILJÖ

Efter ganska mycket kamp, mest med den där eländiga Worden, har den nya versionen språkstrategin nu blivit klar för min del. Jag gick igenom en hel del statistik, men knappade sen ihop det hela till några meningar.

SPRÅKMILJÖ

I Helsingfors stad bodde år 2013 knappt 36000 personer med svenska som modersmål, vilket utgör ca 6 % av hela stadens befolkning. Ca 12 % av stadens befolkning har annat modersmål än finska eller svenska. Staden har den största gruppen svenskspråkiga i hela landet. Antalet svenskspråkiga i Helsingfors är ungefär lika många som t.ex. alla invånare i staden Kervo och tre gånger så många som i Mariehamn eller Pargas. I staden fanns år 2013 18 svenska lågstadier, 5 svenska högstadier och flera andra svenskspråkiga utbildningsanstalter. I staden finns också ett stort antal svenskspråkiga daghem.  Flest personer med svenska, som modersmål bor i stadskärnan. I det Södra storområden som omfattar distrikten Estnäs, Ulrikasborg, Kampmalmen, Bortre Tölö och Drumsö och i det Mellersta stordistriktet, Berghäll, Alphyddan, Vallgård, Böle och Gammelstaden, bor ca 16000 svenskspråkiga, vilket innebär ca 45 % alla stadens svenskspråkiga invånare. Knappt 7000 personer med svenska som modersmål, ca 1/5 av alla svenskspråkiga bor i det Västra storområdet och knappt 8000 svenskspråkiga bor i de östra stadsdelarna, dvs. det Sydöstra, Östra och Östersundoms storområden sammanslagna. Det finns personer med svenska som modersmål i alla delar av staden även om de norra stadsdelarna har den minsta andelen. Stadens svenska skolor fördelar sig så att sammanlagt 7 lågstadier och 3 högstadier finns i stadskärnan, medan 4 lågstadier och 1 högstadium finns i det västra storområdet och 5 lågstadier och 1 högstadium finns i de östra stadsdelarna.

 

Så har jag dessutom gjort en liten översättning om det nya biblioteket i Busholmen.

mångfald

Igår höll jag på med diverse arrangemang och idag likaså. Har bl.a. jobbat med statistiken till språkstrategin. Den måste jag nu snabbt få ur händerna.
Dessutom var jag på HelMet-redaktionens möte där vi bl.a. talade om mångfald och mångkultur, hur den ska synas i HelMet bl.a. i bilderna. Bra initiativ

program av olika slag

Idag har det egentligen mest handlat om evenemang. Jag har jobbat lite med att arrangera ett ev. författarsamtal med Jolin Slotte i höst. Så var det svenska gruppens möte och så har jag skickat ut en inbjudan till lappihopsyningstalko i maj. Novellkafeernas lappar...

översättningsdag

Jo påsken blev lång och mångsidig.
Idag har jag mest översatt, fast en hel del tid gick också till att gå igenom e-posten. Översatte först en liten text om Skomakarböle, sen en lite lite längre text om att betala via nätet och till sist en liten text om Busholmen.
Nu ska jag fara till den där tillställningen med Mårten Westö som förresten var rätt tydligt i Husis igår. Hoppas, hoppas det kommer folk!

Ja förutom allt detta har jag faktiskt förhandröstat i riksdagsvalet eftersom det ju går att göra här på bibban.

Snart påsk

Trots förskräckligt slaskväder och trots sommartiden blev gårdagen förvånansvärt effektiv, fick en massa små översättningar gjorda, mm smått ochgott.
Idag tisdag har jag bl.a. fått höstens novellkaféschema klart, pussel pussel... Jag har också svarat på en fråga om bilar till Spanien i Kysy.fi och så har jag gjort reklam för en tillställning i Bibliotek 10 med Mårten Westö. Som är på svenska. Ja den reklamen jobbade jag nog med redan igår.
Men nu ska jag iväg på påskledigt.

Drumsö och Utveckling och Fråga

Igår blev det en verkligt lång dag, först några timmar jobb här vid skrivbordet. Sedan novellkafé i Drumsö tillsammans med Solveig och 6 (i ett skede 7) åhörare. Trevligt som vanligt.
Jag översatte en text om självbetjäningsutskrift. Idag har jag gjort en del smått och gott, pusslat lite med novellkaféer och startat undersökningen om en Kysy.fi-fråga på svenska. Sen blev det Utvecklingsbyråns möte. Intressant. De har på något sätt blivit intressantare på sista tiden. Men nu ska jag bege mig ut och fira fritid.

Om Novellkaféer

Nästan hela dagen har idag gått till att pussla novellkafésaker. Dessutom har jag pusslat lite kring Stormötet i Kajsa. Den här texten skrev jag om Novellkafeer, på begäran av Camilla i Esbo som väl ska börja med det hela i höst.

Novellkaféer

-       Idén är ursprungligen rikssvensk där man ägnat sig åt den här typen av verksamhet en längre tid. Sedermera kom den till Grani där man höll på med det i några år, men sedan slutade pga bristande intresse.

-       Anki Mölläri kom för några år sedan på idén utan att känna till den rikssvenska bakgrunden. Hon startade projektet Novellikoukku, dit vi på svenskt håll här i Helsingfors kom med våren 2014.

-       Idén är alltså att kombinera högläsning med handarbete.

-       Tid. Under ca 1 ½ timme läses noveller eller andra kortare texter högt medan den som vill handarbetar. Åtminstone på svenskt håll strävar vi efter att alltid vara två som läser. Någon enstaka gång har läsaren varit ensam, pga sjukdomsfall eller annan force majeure. Vi brukar börja kl. 18.00.

-       De flesta som läser är anställda vid Helsingfors stadsbibliotek. Vi har också några frivilliga som inte längre jobbar här, men som har lust att ställa upp på sin fritid (Susanne A, Maria R-R och Louise A) På finskt håll har det också förekommit andra slags gästande läsare, bl.a. att en författare kommit för att läsa sina egna texter.

-       Val av noveller eller andra texter: Varje läsare väljer sina texter själv. Vi brukar inte åtminstone på svenskt håll ha teman. En enda gång hade vi temat Topelius, på Topeliusdagen 2015. Ett helt bra experiment. För att fungera i novellkaféet måste texten vara tillräckligt kort och inte alltför dyster. Men det viktigaste är nog att texten sitter rätt i läsarens mun. Därför måste varje läsare förbereda sig genom att läsa texten högt för sig själv hemma. Trots att det heter novellkafé har åtminstone jag läst allt möjligt annat också vid sidan av noveller: Kåserier, sagor, utdrag ur romaner… Under topeliuskvällen läste jag t.o.m. en tidningsartikel från 1800-talet och dikten Vintergatan. Allt fungerade.

-
      

-       Copyright: P.g.a. copyrightbestämmelser måste vi fråga lov av inhemska författare, åtminstone av alla nulevande och till en del också av anhöriga till döda. Det finns en lista på facebooksidan Novellikoukuttajat med alla redan tillfrågade författare. Jag är inte helt säker på om lovet gäller novellkaféer utanför Helsingfors. Finlandssvenska författare som idag (24.3.2015) står på listan är: Tove Jansson, Zinaida Lindén, Susanne Ringell Nalle Valtiala  och Mårten Westö. Av dem som jag vet att är översatta finns Leena Krohn och Rosa Liksom. Det står oss fritt att läsa rikssvenska och allehanda översatta noveller.

-       Platsen och kaffet. Eftersom vi oftast är gäster på de bibbor vi gästar brukar jag försöka diskutera platsen och liknande ganska noga, åtminstone första gången. Det är bra med en lugn och mysig plats. Jag brukar ha stolarna i en cirkel, så att läsaren ingår i cirkeln. Det brukar ge en kiva stämning. Det är bra med bord i mitten där man kan ställa kaffekoppar och handarbeten och läsarnas böcker. Bibborna fixar och bjuder på kaffe/te och lite dopp, som kan variera mellan bullalängder och lite kex. Allt är bra. Kallt vatten är också bra, åtminstone för den som läser, jag brukar ha med egen vattenflaska.

-       Jag har en text med instruktioner för Moderteresalappar, hur man stickar dem osv. Den kommer separat.

-       Novellikoukku har ett avtal med garnbutiken Lankamaailma i Åggelby. De ha skänkt garn och till en del också stickor och virknålar åt oss, mot att vi gör reklam för dem. Numera verkar också en del andras garnaffärer vara inblandade. Ni borde kanske göra liknande avtal i Esbo.

-       Jag gör reklam för novellkaféerna i följande kanaler: Dagboken i Husis, Nyländsk förmiddag, (tomas.ek@yle.fi), evenemang i Facebook via Helmet-bibban på svenska, lokala aktörer som t.ex. Drumsö pensionärer, Lauttasaarilehti och motsvarande, församlingarnas diakonissor m.fl. Så har vi förstås affischer som åtminstone är uppe i bibborna, men också annanstans.

-       Statistik På plats har varit från omkring fem personer till kanske 15 som bäst. Ingen rusning, men det har alltid varit mycket trevligt.

-       Det här är väl det viktigaste. Fråga om det är något du undrar eller något jag glömt.