Om Novellkaféer

Nästan hela dagen har idag gått till att pussla novellkafésaker. Dessutom har jag pusslat lite kring Stormötet i Kajsa. Den här texten skrev jag om Novellkafeer, på begäran av Camilla i Esbo som väl ska börja med det hela i höst.

Novellkaféer

-       Idén är ursprungligen rikssvensk där man ägnat sig åt den här typen av verksamhet en längre tid. Sedermera kom den till Grani där man höll på med det i några år, men sedan slutade pga bristande intresse.

-       Anki Mölläri kom för några år sedan på idén utan att känna till den rikssvenska bakgrunden. Hon startade projektet Novellikoukku, dit vi på svenskt håll här i Helsingfors kom med våren 2014.

-       Idén är alltså att kombinera högläsning med handarbete.

-       Tid. Under ca 1 ½ timme läses noveller eller andra kortare texter högt medan den som vill handarbetar. Åtminstone på svenskt håll strävar vi efter att alltid vara två som läser. Någon enstaka gång har läsaren varit ensam, pga sjukdomsfall eller annan force majeure. Vi brukar börja kl. 18.00.

-       De flesta som läser är anställda vid Helsingfors stadsbibliotek. Vi har också några frivilliga som inte längre jobbar här, men som har lust att ställa upp på sin fritid (Susanne A, Maria R-R och Louise A) På finskt håll har det också förekommit andra slags gästande läsare, bl.a. att en författare kommit för att läsa sina egna texter.

-       Val av noveller eller andra texter: Varje läsare väljer sina texter själv. Vi brukar inte åtminstone på svenskt håll ha teman. En enda gång hade vi temat Topelius, på Topeliusdagen 2015. Ett helt bra experiment. För att fungera i novellkaféet måste texten vara tillräckligt kort och inte alltför dyster. Men det viktigaste är nog att texten sitter rätt i läsarens mun. Därför måste varje läsare förbereda sig genom att läsa texten högt för sig själv hemma. Trots att det heter novellkafé har åtminstone jag läst allt möjligt annat också vid sidan av noveller: Kåserier, sagor, utdrag ur romaner… Under topeliuskvällen läste jag t.o.m. en tidningsartikel från 1800-talet och dikten Vintergatan. Allt fungerade.

-
      

-       Copyright: P.g.a. copyrightbestämmelser måste vi fråga lov av inhemska författare, åtminstone av alla nulevande och till en del också av anhöriga till döda. Det finns en lista på facebooksidan Novellikoukuttajat med alla redan tillfrågade författare. Jag är inte helt säker på om lovet gäller novellkaféer utanför Helsingfors. Finlandssvenska författare som idag (24.3.2015) står på listan är: Tove Jansson, Zinaida Lindén, Susanne Ringell Nalle Valtiala  och Mårten Westö. Av dem som jag vet att är översatta finns Leena Krohn och Rosa Liksom. Det står oss fritt att läsa rikssvenska och allehanda översatta noveller.

-       Platsen och kaffet. Eftersom vi oftast är gäster på de bibbor vi gästar brukar jag försöka diskutera platsen och liknande ganska noga, åtminstone första gången. Det är bra med en lugn och mysig plats. Jag brukar ha stolarna i en cirkel, så att läsaren ingår i cirkeln. Det brukar ge en kiva stämning. Det är bra med bord i mitten där man kan ställa kaffekoppar och handarbeten och läsarnas böcker. Bibborna fixar och bjuder på kaffe/te och lite dopp, som kan variera mellan bullalängder och lite kex. Allt är bra. Kallt vatten är också bra, åtminstone för den som läser, jag brukar ha med egen vattenflaska.

-       Jag har en text med instruktioner för Moderteresalappar, hur man stickar dem osv. Den kommer separat.

-       Novellikoukku har ett avtal med garnbutiken Lankamaailma i Åggelby. De ha skänkt garn och till en del också stickor och virknålar åt oss, mot att vi gör reklam för dem. Numera verkar också en del andras garnaffärer vara inblandade. Ni borde kanske göra liknande avtal i Esbo.

-       Jag gör reklam för novellkaféerna i följande kanaler: Dagboken i Husis, Nyländsk förmiddag, (tomas.ek@yle.fi), evenemang i Facebook via Helmet-bibban på svenska, lokala aktörer som t.ex. Drumsö pensionärer, Lauttasaarilehti och motsvarande, församlingarnas diakonissor m.fl. Så har vi förstås affischer som åtminstone är uppe i bibborna, men också annanstans.

-       Statistik På plats har varit från omkring fem personer till kanske 15 som bäst. Ingen rusning, men det har alltid varit mycket trevligt.

-       Det här är väl det viktigaste. Fråga om det är något du undrar eller något jag glömt.