Igår var det Utvecklingsdag. Jag var med på halva. Det var ett riktigt intressant besök på OP-Pohjolas hypermoderna bankhus med massor med konst, öppna ytor, kafeer och mötesrum. Få här har helt egna arbetsbord. Känns lite främmande, men i ett så fint hus kanske det funkar hur bra som helst.
Idag har jag fått e-post om ett eventuellt Stormöte på Arbis, så har jag också funderat på en del andra saker. Vi tittade på hur centrumbibliotekets grundsten blev murad. Det var rätt speciellt att höra sin egen text, nåja översättning, men i allafall, läsas upp. Nu är den dessutom inmurad i grundstenen. Här är den:
Postkontoret finns nu i Posthusets flygelbyggnad och ovanför finns ett av de intressantaste biblioteken i Helsingfors, Bibliotek 10. Där kan du höra invandrare få undervisning i finska, konjugationerna klingar i takt med de förbipasserandes steg. I mötesrummet diskuteras det, laptopparna är i flitig användning på borden och i besökarnas famnar, surfplattor finns till hands i en ställning som ser ut som en docka för rymdraketer
Vi har ingen aning om vilka förändringar som väntar oss i framtiden. Vi kan till exempel inte veta vilken roll den tryckta litteraturen kommer att ha. Stormakter som störtat för länge sedan byggde monumentala bibliotek, nästan helgedomar, för böckernas skull. Finland var ett fattigt land, men det byggde trots allt ett Universitetsbibliotek som tog modell av antikens badanstalter på Helsingforsuddens blåsiga klippor. Under dess kupoler bor fortfarande något heligt: kunskap, drömmar och intresse för allt nytt.
Vi finländare väntar ivrigt på hur centrumbiblioteket ska uppstå, öppnas och blomstra. Med dess hjälp vill vi bli medvetna och starka medborgare i Finland och i världen, både just nu och i framtiden.
Det var alltså Sirpa Kähkönens tal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar