Besök gör gott

Idag har jag fortsatt att jobba med titlarna. Förvånansvärt långsamt arbete. Lite har jag också jobbat vidare med Hesasnacket. Dagens bästa var nog när kollegerna Sanne och Mia kom och hälsade på och vi pratade om kommande kurser och om novellkafé och om alltmöjligt. En som ockås brukar komma och hälsa på är Kitty som är på möte här i huset ungefär varje vecka. Livar upp. Det här jobbet är annars väldigt ensamt när man måste diskutera det mesta per mail och sällan kan bolla saker fram och tillbaka på ett naturligt sätt.

tillbaka vid skrivbordet

Att komma på jobb efter två och en halv vecka innebär att det finns nästan 80 epostmeddelanden att gå igenom. En stor del är irrelevanta och kräver bara flitig användning av deleteknappen, men så finns det de som kräver svar och kollande av almanacka osv. Sen kommer man plötsligt ihåg nånting som det ju pratades om då före julen.

Det värsta är väl att man inser att en del saker blev slarvigt gjorda i julstressen eller vad det nu var, hösttrötthet kanske. En annan orsak till misstag är ju att man blir blind för egna fel. Man borde alltid ha ett bollplank som kollar och läser och som man kan diskutera med. Jag är nog alldeles för ensam här vid mitt skrivbord...

Inte vet jag riktigt vad jag ska göra åt den saken.